Jag har börjat se bilder och höra saker igen... Jag pallar inte det får mig att gå i bitar, jag vill inte se det jag ser. Jag vill inte höra det jag hör. Åh jag bara gråter gråter och gråter. Jag dissade till och med en tjej kväll för att gråta. Jag har inte lust med något.

Pappa hörde mig gråta och ville prata och han bara skrek. Jag vill inte längre. Jag skär mig inte, jag har gummiband istället, jag måste slå i saker, nypa mig själv och jag har fått massa blå märken pågrund av det. Åh.

Årkar inte äns skriva här för jag bara lyssnar på min musik i mjukisbyxer på mitt rum i min säng. Och nu ska jag fortsätta med det. Heijdå.